Ett urval av tidigare publicerade krönikor och kåserier
lasse@lassestexter.se ”…försöker uppmuntra tunnhåriga att inte vara onödigt tunnhudade.” Som du kan se (här) tillhör jag dem som gör av med mer tandkräm än hårschampo. Kanske var det därför jag reagerade lite extra på den där nyheten i kvällstidningen… Så här var det: En sportTV-profil: ”Det har varit en stark start på säsongen, stundtals hårresande – … Läs vidare >>
Lördag eftermiddag. Undertecknad är försjunken i en bra deckare när sjuttonårige sonen hasar förbi.”Du pappa, jag tänker tatuera mig när jag fyllt arton…”, säger han. Jag studsar till i fåtöljen. Men eftersom man vill vara en upplyst förälder (så ofta man orkar) hejdas en spontan protest strax bakom framtänderna. I stället nickar jag, mumlar ”det … Läs vidare >>
Det smärtar mig att skriva de här raderna. Bokstavligen. Vänsterhanden värker och vill inte alls hjälpa till. Det här är ett större problem för mig än för de flesta, eftersom jag råkar vara vänsterhänt. Jo, jag vet. Hur kul är det att höra någon klaga över åkommor? Inte kul alls, vågar jag påstå. Dessutom finns … Läs vidare >>
…om tumregeln som säger att vissa gör mer skada än nytta. Vi sitter och fikar när hon plötsligt blir grå i ansiktet och viker sig dubbel i soffan. Det är magen, och det känns direkt att det är allvar. Vi åker till vårdcentralen. Där brukar det stå en ambulans, som kan ta henne vidare till … Läs vidare >>
…om rädslor, hundar, ungar och Krösa-Major i sociala medier. På nyår, vid tolvslaget, går vi alltid ut för att titta på fyrverkerierna. Hunden är med. Han följer raketerna med blicken, tittar förundrat på explosionerna och de vackra färgerna. Huvudet är högt och svansen viftar: ”Det här är kul!” Familjens hund har inget emot att det … Läs vidare >>
…om att vi jobbar hemifrån som aldrig förr. Jag sitter på balkongen när jag skriver det här. Det är vacker försommar. Solen skiner från klarblå himmel och björkarna gungar i en stilla bris. Bredvid datorn ligger en tidning och fladdrar slött. I den var en småkul artikel om författaren Charles Lamb. Så här var det: … Läs vidare >>
…om när osäkerhet sätter snubbeltråd på vår medmänsklighet. Det är en fin sommareftermiddag på jämtländska vägar med barn och fru i bilen. En långtradare kör framför oss och hastigheten är behagliga nittio kilometer i timmen. Ingen brådska. Plötsligt händer allt på samma gång. En explosion hörs in i bilen, och från främre delen av långtradaren … Läs vidare >>
På TV-fronten… Fotbollsproffset sitter i en vit skinnsoffa i sin lyxvilla. Han spelar gitarr och sjunger en trudelutt. Jag tror det är Dylan. Eller Thore Skogman…. Det låter inget vidare.Jag byter kanal. Samtidigt inser jag att man kanske inte ska vara så rädd att visa upp sina svagheter – och bestämmer mig sonika för att dagens … Läs vidare >>
September 2019. Jag besöker Arméns Jägarbataljon i Arvidsjaur och inser att militärtjänst inte är för alla – och att det just därför borde finnas alternativ, för alla. Den unge mannen har en härlig chevron-mustasch och leende ögon. Han berättar om sin utrustning: ”Det här automatgeväret heter AG 90 B, väger sexton kilo och är effektivt … Läs vidare >>
Om att få ett bra skrivet brev. Och tvärtom… Ett nytt e-mail kommer. Det är från en vän, och orden lägger sig som en varm filt över axlarna en kall höstdag. Jag kommer på mig själv att jag ler. Ibland tror jag vi glömmer vilken energi och glädje ett bra skrivet brev kan ge. Och … Läs vidare >>