…om att det är världsdagen för en ofta underskattad personlighetstyp.
Idag, söndagen 2:e januari, är det dagen för personlighetstypen du hittar i utkanten av varje mingel. Om de alls är där.
Japp, du gissar rätt: Det är ”Världsdagen för introverta”.
Tråkmånsarna alltså, ur ett mingelperspektiv…
Samtidigt har vi mycket att tacka de introverta för. Det formligen dräller av genier som har den här läggningen, från Albert Einstein till Lady Gaga. De kan dessutom vara både utmärkta vänner, partners och chefer, som jag ska återkomma till strax.
Det var psykiatern Carl Jung som på 1920-talet började använda termerna extravert och introvert. Det handlar om hur vi människor får vår energi: Extroverta får sin energi genom att umgås med andra människor, medan introverta laddar bäst sina batterier när de är själva.
Båda personlighetsdragen är medfödda, eller utvecklas mycket tidigt i livet, och man räknar med att ungefär var tredje person är i olika grad introvert. Du känner säkert flera stycken själv.
I dagens samhälle smäller det dock högre att vara extrovert, utåtriktad. De extroverta är ofta positiva, medryckande och söker ständigt nya upplevelser. Det finns många karismatiska ledare som är extroverta, och det kan vara en fröjd att vara med dem.
Samtidigt kan det bli för mycket av det goda. Donald Trump är till exempel en extrovert personlighet som nog skulle tjäna mycket på att hålla igen en smula…
En annan skillnad är hur man kommunicerar. Den extroverte föredrar att prata och tänka samtidigt, medan den introverte helst vill tänka ett varv innan den uttrycker sig. Du hittar alltså sällan en introvert person i centrum av ett mingel eller en spontan gruppdiskussion.
Det här har den erkänt introverte ägaren av Amazon, Jeff Bezos, insett. Därför startade han ett nytt sätt att arrangera möten i sitt företag: Inför varje möte ska chefen skriva en agenda, och ovanpå det ett utförligt PM på uppemot sex sidor som beskriver problemen som mötet ska lösa. Mötet inleds sedan med en halvtimmes tystnad, där de medverkande läser igenom PM:et.
Det här gör att ingen kan slarva med att läsa igenom grundmaterialet, och de med introverta drag hinner formulera sina tankar och får lättare att dela med sig av dem på mötet. Det jämnar ut skillnaderna i hur vi tänker och uttrycker oss, och tar bättre vara på allas talanger och kunskaper. Det funkar tydligen bra.
En lyckad bieffekt, kan man gissa, är att de slipper många onödiga möten när chefen måste skriva ett långt PM inför varje träff…
Men, standardmallen för hur en ledare ska vara har länge varit en karismatisk, munvig extrovert. Tänk Apples karismatiske grundare Steve Jobs, Margret Thatcher eller snabbreplikerande Muhammad Ali.
På senare år talar dock forskning för att introverta kan vara minst lika bra chefer. Personlighetsdraget ger goda lyssnare som både känner av stämningen hos personalen och är lyhörda för kundernas behov. Sådant underlättar när man ska ta bra beslut.
Dessutom gör den här lyssnande och inkännande förmågan dem ofta till utmärkta samtalspartners på tu man hand, tillika uppskattade vänner och livskamrater.
Trots allt det här positiva kan introverta uppleva lite motvind i dagens samhälle. Att vara en ”tyst och stark” människa är knappast högsta mode. Och det börjar tidigt…
Stora barngrupper i förskolan och dito klasser i skolan är långt ifrån optimalt för de som tänker bäst i lugn och ro. Lägg därtill att skolan på senare år ökat betoningen på ”diskutera/forska” där fakta och riktig kunskap ibland underställs konsten att uttrycka sig verbalt. Det passar riktigt illa för barn vars läggning gör att de vill ha bra på fötterna innan de ger sig in i en diskussion.
Man kan fråga sig varför skolan gått i den här riktningen. Kanske det är lärarnas eget intresse som slagit igenom? På listor över passande yrken för extroverta så ligger just läraryrket ofta i topp. Då gillar man att diskutera och är nyfiken på nya upplägg. Om det är därför vi fått en pratigare skola, och bytt pedagogiska grepp och betygssystem stup i kvarten de senaste decennierna, ska vi väl låta vara osagt. Oavsett så har förändringarna sällan gynnat de med introvert läggning.
Klar med skolan väntar arbetslivet med kontorslandskap och, om man inte jobbar på Amazon, ofta ostrukturerade möten.
Lite motvind, som sagt.
Så, är det synd om de introverta?
Inte alls, säger jag. Det är väl en fantastisk gåva att kunna må bra i sitt eget sällskap.
Dagen till ära kan det ändå vara bra att påminna om att den introverte sannolikt varken är sur, udda eller stroppig när den hoppar över en fikarast eller after work. Sådana samlingar kan, i vissa fall, ha motsatt effekt än avsett och dränera dem på energi.
Nu börjar du kanske fundera på om den där grannen som aldrig hälsar är en introvert person? Eller kunden som inte möter butikspersonalens blick och aldrig ler?
Mycket möjligt.
Men det är sådant som etikett och uppfostran är tänkt att ta hand om. Vi lever tillsammans en liten stund här på jorden, och en av våra uppgifter är att göra vardagen lite trevligare för varandra.
För de extroverta kan det handla om att tona ned sig ibland, och träna på att vara själv i tystnad en stund utan att få myror i brallan.
För den introverte kan det vara att möta blickar, le, hälsa på grannar och, emellanåt, ta ett djupt andetag och gå på en after work.
Man kan filosofera mycket i det här ämnet, och ser man sig om i samhället får man lätt känslan att vi skulle må bra av lite mer introvert eftertänksamhet, i allt från skola till politik. Man kan ju alltid hoppas.
Så, grattis på världsdagen alla introverta! Sträck på er, för ni är mer uppskattade än ni kanske tror – av de som förstår.
[Publicerad, Siljan News, 2022-01-02]