Om första erfarenheterna av att använda artificiell intelligenser (och ett par tips).
En vanlig morgon börjar med en timmes nyhetsläsning. Först lokalt, sedan några rikstidningar med olika perspektiv och därefter en blick ut i världen.
Den vanligast återkommande nyheten det senaste året, särskilt i internationella medier, måste vara den artificiella intelligensens framfart. Det rapporteras ständigt om nya framsteg, hur AI nu påverkar företag, arbetsmarknad, vår vardag, hur det används i krig och så vidare.
I artiklar uppmanar experter att vi bör skaffa oss erfarenhet av hur AI fungerar – för det kommer att underlätta mycket med tiden.
Så det har jag försökt göra.
Här kommer därför några första erfarenheter av en handfull Artificiella Intelligenser med namnen: Gemini, ChatGPT, Perplexity, Grok och Copilot.
Alla har sina styrkor och svagheter. Copilot tyckte jag var sämst på det mesta tidigare, men den har ryckt upp sig på sistone och finns nu integrerad i mängder med program.
För den som aldrig använt en AI så fungerar det ungefär som ett samtal med en mycket kunnig person. Man ställer en fråga och får ett svar. Det är inga konstigheter alls.
Så, har en Artificiell Intelligens någon personlighet?
Nej, skulle man ju vilja svara… Men det vore inte helt sant. För ibland påminner AI:n om den duktiga eleven i klassen som alltid räcker upp handen, ivrig att få svara.
Det beror på att AI:erna är programmerade att svara mycket snabbt och vara hjälpsamma. Men ibland, lika som för handviftaren längst fram i klassrummet, kan det gå lite för fort. Så i stället för att ge rätt svar, ger den det svar som verkar mest troligt.
Det kan verka rimligt, men är inte alltid rätt.
Man bör därför ta svaren med en nypa salt.
Nu, när jag skrivit ovanstående rader, kopierar jag texten och frågar en AI om det finns ett uns av sanning i den här beskrivningen.
AI:n svarar: ”Ja, det finns definitivt ett uns (eller mer än ett uns) av sanning i det du skrivit”, och ger sedan en uttömmande förklaring till varför.
Alltså: Den vet själv att den är ofullkomlig – vilket ju är ett positivt drag, både hos människor och maskiner.
Bästa sättet att få bra svar av en AI är att ställa tydliga frågor och uppmaningar till den – eller ”prompter” som det kallas. Ett knep är att man avslutar sin fråga till AI:n med uppmaningen: “Ställ frågor till mig tills du är 95 % säker på ditt svar.”
Då släpper AI:n ner axlarna lite och ger ofta några motfrågor, innan den levererar sitt svar. De här motfrågorna är också bra för en själv, eftersom man får tänka ett varv till.
Här undrar kanske någon varför man inte kräver att den ska vara 100 % säker på sitt svar?
Jo, för att AI-modellernas svar bygger på sannolikhet, och kräver man 100 % säkerhet på en svår fråga så måste AI:n låsa sig vid ett svar. Då kan den behöva chansa och helt enkelt hitta på något som kan visa sig vara fel. Det kallas att en AI hallucinerar.
Hallucinerande AI:er var ett större problem för något år sedan. Då kunde man få mellan 10–30 % fel svar när man ställde en riktigt svår fråga.
Men utvecklingen går som sagt fort. Nu, i början av 2026, har det kommit nya resonerande modeller där felmarginalen pressats ned till 1–2 %.
Att en AI svarar fel, även om det är sällsynt, kan man tycka är en svaghet. Å andra sidan är det få saker här i livet som vi kan vara helt säkra på. Därför bör man alltid, åtminstone i svåra frågor, lämna en liten lucka öppen för tvivel. Det är ett tecken på klokhet.
Och kanske det är just där, i den lilla osäkerheten, som något nästan mänskligt glimtar till hos AI:n.
Häromdagen berättade ena sonen om en AI-episod. Han arbetar i ett industribyggprojekt och en kollega till honom lade flera timmar varje dag på att sortera siffror och rapporter. Sonen föreslog att kollegan skulle prova att fråga en AI om hjälp.
Så det gjorde han, och AI:n gjorde hela jobbet på bara några sekunder – och prickfritt rätt.
Efteråt stirrade kollegan på skärmen en lång stund, och sade tyst: ”Tack…”.
Det här är också en bra anledning att komma igång med AI. För förr eller senare kommer en AI-konsult att hälsa på hos ditt företag eller förvaltning och säga till din chef: ”Det där kan en AI göra på nolltid!”
Och då kan du lugnt svara: ”Det gör den redan”.
Så om du inte gjort det än, ladda hem en AI och prova, vare sig det gäller jobbet eller privat. Det är faktiskt rätt kul och man kan lära sig massor med nytt, så länge man tar svaren med en liten nypa salt.
Här kanske jag låter som en övertygad AI-entusiast, och det är klart att man är imponerad. Men samtidigt bör man, lika som med morgontidningarna, vara öppen för flera perspektiv.
I det här fallet har jag för egen del skrivit på ett internationellt upprop för ökad reglering av AI, för att hålla utvecklingen under kontroll. För just nu rusar den, och det här kan i värsta fall ta ände med förskräckelse.
Men det hjälper knappast att ligga vaken och oroa sig för den saken.
Låt oss istället ha trevligt så länge det varar – och kanske lära oss något nytt på vägen.